Hesselmanmotor - Sideversjonshistorikk

Toro Andersen: Toro Andersen flyttet siden Hesselman til Hesselmanmotor: RIktig navn

2019-09-26T20:53:42Z

Toro Andersen flyttet siden Hesselman til Hesselmanmotor: RIktig navn

← Eldre sideversjon	Sideversjonen fra 26. sep. 2019 kl. 20:53
(Ingen forskjell)

Toro Andersen på 26. sep. 2019 kl. 20:53

2019-09-26T20:53:05Z

← Eldre sideversjon		Sideversjonen fra 26. sep. 2019 kl. 20:53
Linje 1:		Linje 1:

			'''Hesselmanmotoren''' er forbrenningsmotor, som er en hybrid mellom en Otto-motor og en dieselmotor med kompresjonsforhold i området 1:8 til 1:11, den første motoren bygget etter Hesselman-prinsippet ble introdusert i 1925.
			Motoren ble designet og konstruert av den svenske konstruktøren [[Jonas Hesselman]]. Motoren hadde primært sin "gullalder" i tyngere lastebiler og busser på 1920 og 1930 tallet.

	~~'''Hesselmanmotoren'''~~ er ~~forbrenningsmotor~~, som er en ~~hybrid mellom en Ottomotor og en dieselmotor~~, den ~~første~~ motoren ~~bygget etter~~ Hesselman-~~prinsippet ble intordusert i 1925.~~		==Prinsipp==
	~~Motoren ble designet~~ og ~~konstruert av~~ den ~~svenske konstruktøren [[Jonas Hesselman]]~~. ~~Motoren hadde primært sin "gullalder" i tygere lastebiler~~ og ~~busser på 1920 og 1930 tallet~~.		Hesselman-motoren er i grunnen en Otto-motor, med elektrisk tenning, som er konvertert for å gå på tyngre petroleumsprodukter, som parafin, lett fyringsolje, eller diesel. Drivstoffet sprøytes direkte inn i forbrenningskammeret ved hjelp av en innsprøytningpumpe, men på grunn av den lave kompresjonen, trenger drivstoffet hjelp til å tenne. Som på Otto-motoren benyttes en tennplugg. Hesselman-motoren startes ofte på bensin, og når den er blitt drifts-varm, bytter man til diesel, eller andre tyngre drivstoff. Innen motoren stoppes, reverseres prosessen, og drivstoffsystemet er klar til neste start.

	==~~Princip~~==		==Fordeler og bakdeler==
	~~Hesselmanmotorn är i grund och botten en [[ottomotor,~~ med ~~magnettändning och [[tändstift]]~~, ~~konverterad för att drivas med tyngre [[Petroleum\|petroleumprodukter]], såsom [[brännolja]], [[fotogen]] eller [[dieselolja]]~~. ~~Bränslet sprutas in~~ i ~~[[förbränningsrum]]met (direktinsprutning) med hjälp av en insprutningspump. På grund av motorns låga [[kompressionsförhållande]] måste bränslet antändas av ett tändstift~~, ~~till skillnad från [[dieselmotor]]n, där bränslet självantänder av [[värme]]n som alstras av~~ den ~~höga kompressionsgraden~~. ~~Ofta startades hesselmanmotorn~~ på ~~bensin för att sedan kopplas om till diesel eller fotogen. Innan stopp kördes den åter~~ på ~~bensin för att göra klart bränslesystemet inför nästa start~~.		Hesselman-motorens fordeler sammenlignet med dieselmotoren er; mindre dimensjoner, og av den grunn lavere vekt. Kunnskapen om metallurgi på 1920-tallet var begrenset i forhold til i dag, og derfor var dieselmotorene den gangen kraftig konstruert for å håndtere den høye kompresjonen og det høye forbrenningstrykket. Med tiden ble kunnskapen bedre, og tilgangen på bedre kvalitet på stålet økte, og dermed forsvant Hesselman-motorens fordeler.

	~~==För~~- ~~och nackdelar==~~		Sammenlignet med Otto-motoren ligger fordelen i den lavere prisen på drivstoffet. Tyngre petroleumsprodukter er billigere en bensin, og dermed mer økonomisk for motoreieren. Flere testet foretatt på den tiden motoren var i bruk, indikerer at drivstofforbruket var lavere en for en sammenlignbar bensinmotor.
	~~Hesselmanmotorns fördelar gentemot dieselmotorn var mindre dimensioner och därmed lägre vikt~~. ~~Dåtidens kunskaper inom [[metallurgi]]~~ var ~~begränsade och dieselmotorer~~ var kraftigt byggda och därför tunga för att klara av den höga kompressionen och därav följande höga [[tryck]] vid [[förbränning]]. Men varefter fordonsdieseln utvecklades med allt bättre material i motordelarna försvann den fördelen.

	~~Hesselmanmotorns fördelar gentemot bensinmotorn gällde priset på [[bränsle]]. Tyngre oljor var avsevärt billigare än [[bensin]] och därmed mer ekonomiska för fordonsägaren att köra på~~. ~~Samtida tester pekade också på en något lägre [[bränsleförbrukning]] för Hesselmanmotorn än motsvarande bensinmotor~~.		Bakdelene er først og fremst den lave kompresjonen, som fører til lavere arbeidstemperatur, og en ufullstendig forbrenning, og dermed en lav virkningsgrad. Den ufullstendige forbrenningen fører også til at tennpluggene soter, og omfattende røyk og sot.

	Hesselmanmotorns nackdelar var desto fler. På grund av den låga kompressionen hade motorn svårt att få upp arbetstemperaturen. Därav följde en ofullständig förbränning och en låg [[verkningsgrad]], det vill säga dåligt utnyttjande av energin i bränslet. Den ofullständiga förbränningen ledde till att tändstiften snabbt sotade igen och till mycket omfattande utsläpp av avgaser.		==Bruk==
			Hesselman-motorer ble i hovedsak bygget i Sverige, alle tre lastebilprodusentene benyttet seg av prinsippet. Scania-Vabis, Volvo, og Tidaholm benyttet Hesselman-motorer. Volvo bygget motorer frem til 1947, mens Scania erstattet alle Hesselman-motorer i 1936. I USA bygget Waukesha motorer basert på patenten til Hesselman.
	==~~Användning~~==
	~~Hesselmanmotorer byggdes av alla tre svenska lastbilstillverkarna [[Scania~~-~~Vabis]]~~, ~~[[Tidaholms bruk\|Tidaholm]] och [[Volvo Trucks\|Volvo]] från slutet~~ av ~~tjugotalet~~. Scania-Vabis ~~ersatte Jonas Hesselmans motor med dieselmotorer från 1936 och~~ Volvo ~~från 1947.~~

	~~==Se även==~~
	*[[Dieselmotor]]
	*[[Fyrtaktsmotor]]

	~~==Källor==~~
	*Scania fordonshistoria 1891-1991 av Björn-~~Eric Lindh, 1992~~. ~~{{ISBN\|91-7886-074-1}}~~
	*Volvo ~~– Lastbilarna igår och idag av Christer Olsson~~, ~~1987~~. ~~{{ISBN\|91-86442-76-7}}~~

	~~==Vidare läsning==~~
	*{{tidskriftsref \|författare=Lundeberg, Erik \|rubrik=Hesselmanmotorn som bilmotor \|år=1931 \|tidskrift=Dædalus (Stockholm) \|volym=1931, \|sid=[97]-103 \|id=0070-2528 \|issn=0070-2528 \|libris=10621666 \|url=http://digitalamodeller.~~se/arsbocker/daedalus-1931/hesselmanmotorn-som-bilmotor/ }}~~

	~~[[Kategori:Kolvmotorer]]~~
	~~[[Kategori:Fordonsteknik]]~~
	~~[[Kategori:Svenska uppfinningar]]~~

Toro Andersen: Ny side: '''Hesselmanmotoren''' er forbrenningsmotor, som er en hybrid mellom en Ottomotor og en dieselmotor, den første motoren bygget etter Hesselman-prinsippet ble intordusert i 1925. Mot…

2019-09-26T20:05:56Z

Ny side: '''Hesselmanmotoren''' er forbrenningsmotor, som er en hybrid mellom en Ottomotor og en dieselmotor, den første motoren bygget etter Hesselman-prinsippet ble intordusert i 1925. Mot…

Ny side

'''Hesselmanmotoren''' er forbrenningsmotor, som er en hybrid mellom en Ottomotor og en dieselmotor, den første motoren bygget etter Hesselman-prinsippet ble intordusert i 1925.
Motoren ble designet og konstruert av den svenske konstruktøren [[Jonas Hesselman]]. Motoren hadde primært sin "gullalder" i tygere lastebiler og busser på 1920 og 1930 tallet.

==Princip==
Hesselmanmotorn är i grund och botten en [[ottomotor, med magnettändning och [[tändstift]], konverterad för att drivas med tyngre [[Petroleum|petroleumprodukter]], såsom [[brännolja]], [[fotogen]] eller [[dieselolja]]. Bränslet sprutas in i [[förbränningsrum]]met (direktinsprutning) med hjälp av en insprutningspump. På grund av motorns låga [[kompressionsförhållande]] måste bränslet antändas av ett tändstift, till skillnad från [[dieselmotor]]n, där bränslet självantänder av [[värme]]n som alstras av den höga kompressionsgraden. Ofta startades hesselmanmotorn på bensin för att sedan kopplas om till diesel eller fotogen. Innan stopp kördes den åter på bensin för att göra klart bränslesystemet inför nästa start.

==För- och nackdelar==
Hesselmanmotorns fördelar gentemot dieselmotorn var mindre dimensioner och därmed lägre vikt. Dåtidens kunskaper inom [[metallurgi]] var begränsade och dieselmotorer var kraftigt byggda och därför tunga för att klara av den höga kompressionen och därav följande höga [[tryck]] vid [[förbränning]]. Men varefter fordonsdieseln utvecklades med allt bättre material i motordelarna försvann den fördelen.

Hesselmanmotorns fördelar gentemot bensinmotorn gällde priset på [[bränsle]]. Tyngre oljor var avsevärt billigare än [[bensin]] och därmed mer ekonomiska för fordonsägaren att köra på. Samtida tester pekade också på en något lägre [[bränsleförbrukning]] för Hesselmanmotorn än motsvarande bensinmotor.

Hesselmanmotorns nackdelar var desto fler. På grund av den låga kompressionen hade motorn svårt att få upp arbetstemperaturen. Därav följde en ofullständig förbränning och en låg [[verkningsgrad]], det vill säga dåligt utnyttjande av energin i bränslet. Den ofullständiga förbränningen ledde till att tändstiften snabbt sotade igen och till mycket omfattande utsläpp av avgaser.

==Användning==
Hesselmanmotorer byggdes av alla tre svenska lastbilstillverkarna [[Scania-Vabis]], [[Tidaholms bruk|Tidaholm]] och [[Volvo Trucks|Volvo]] från slutet av tjugotalet. Scania-Vabis ersatte Jonas Hesselmans motor med dieselmotorer från 1936 och Volvo från 1947.

==Se även==
*[[Dieselmotor]]
*[[Fyrtaktsmotor]]

==Källor==
*Scania fordonshistoria 1891-1991 av Björn-Eric Lindh, 1992. {{ISBN|91-7886-074-1}}
*Volvo – Lastbilarna igår och idag av Christer Olsson, 1987. {{ISBN|91-86442-76-7}}

==Vidare läsning==
*{{tidskriftsref |författare=Lundeberg, Erik |rubrik=Hesselmanmotorn som bilmotor |år=1931 |tidskrift=Dædalus (Stockholm) |volym=1931, |sid=[97]-103 |id=0070-2528 |issn=0070-2528 |libris=10621666 |url=http://digitalamodeller.se/arsbocker/daedalus-1931/hesselmanmotorn-som-bilmotor/ }}

[[Kategori:Kolvmotorer]]
[[Kategori:Fordonsteknik]]
[[Kategori:Svenska uppfinningar]]